Ångest och panikångest

Mörkt regnmoln

Att ha ångest är inte farligt i sig, alla har haft ångest någon gång. Både ångest och panikångest är kroppens naturliga sätt att reagera när någonting är farligt. Upplevelsen av ångest och panikångest varierar från person till person, men det är vanligt att känna till exempel snabbare hjärtslag och rädsla. Om du ofta har ångest eller panikångest när det egentligen inte finns något farligt som händer så kan det hindra dig i vardagen på olika sätt. 

På den här sidan pratar vi om ångest, panikångest och vad som händer i kroppen när vi får ångest och panikångest. Läs gärna mer på 1177.se eller kontakta din vårdcentral, ungdomsmottagning eller skolsköterska om du vill ha hjälp med din egen ångest eller panikångest. De kan också hjälpa dig om du vill veta mer om ångest och panikångest, även om du inte lider av det själv.

Jag som skriver den här texten har egen erfarenhet av svår ångest och panikångest, och jag vill att du ska veta att det kan bli bättre. Det finns hjälp att få som fungerar! Det är jätteläskigt att börja jobba med sin ångest och panikångest, ibland kan själva behandlingen till och med leda till panikattacker. Jag mådde mycket sämre först innan min behandling började fungera. Men det var absolut värt det, för ganska snabbt börjar både ångest och panikångest minska jättemycket. Vem du än är så hejar jag på dig! Det kan bli bättre för dig med!

Vad händer i kroppen?

Våra kroppar har många instinkter som vi inte kan styra över, och de är oftast till för att vi ska kunna överleva farliga situationer. Ångest och panikångest uppstår när kroppen förbereder sig på att antingen fly från fara eller slåss mot något farligt. Även om du inte kan styra hur kroppen reagerar så finns det saker du kan göra för att berätta för kroppen att den kan vara lugn, till exempel andningsövningar. Vi skriver mer om det längre ner på den här sidan.

Kroppen styrs av två nervsystem, det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet. Det parasympatiska nervsystemet styr lugna funktioner i kroppen, till exempel matsmältning. När det parasympatiska nervsystemet är aktivt så jobbar det för att återställa kroppen till ett normalt viloläge. 

När det sympatiska nervsystemet är aktiverat så får det kroppen att “gå igång”, pulsen blir snabbare, du andas snabbare för att få mer syre i blodet, blodflödet ökar till stora muskler men minskar i fingrarna och nära huden, med mera. När det sympatiska nervsystemet aktiveras så påverkar det hela kroppen samtidigt. Det kan kännas mycket obehagligt.

Ångest och panikångest beror ofta på att din kropp tror att du är i fara. Då förbereder den sig på att kunna ta sig ur den farliga situationen. Det kallas kamp- eller flyktrespons, eller “fight or flight” på Engelska. Det gör att det sympatiska nervsystemet aktiveras och kroppen blir så aktiv den kan bli. Det är en överlevnadsinstinkt som är jättebra att ha om det till exempel är en tiger som jagar dig, men det är inte hjälpsamt att få panikångest när det faktiskt inte är något farligt som händer. Det sympatiska nervsystemet och kamp- eller flyktresponsen kan aktiveras på flera sätt:

  • Som svar på faktisk fara

  • Av stress

  • Av att du tolkar ofarliga händelser i kroppen som farliga

  • Av hyperventilering och överandning

För kroppen spelar det ingen roll om du är i fara “på riktigt”. Det räcker att du upplever att du är i fara för att kamp- eller flyktresponsen ska starta. Till exempel så kan det aktiveras om du blåser upp en ballong snabbt. Då kan kroppen tolka att du andas snabbare och får mer syre och mindre koldioxid i blodet som att det är dags att starta kamp- eller flyktresponsen. Kroppen vet alltså inte att det är ofarligt att till exempel blåsa upp en ballong, och kan reagera med att starta ångestattacker.

Ångest

Att känna stark rädsla och vara så orolig att det känns i kroppen kallas ångest. Alla har haft ångest någon gång. Du kan ha ångest över en lite längre period, till exempel dagarna inför ett viktigt prov i skolan. Ångesten ska egentligen gå över av sig själv när det inte längre finns något att vara rädd eller orolig för, som efter att du väl har fått tillbaka provet.

Ångest som håller i sig länge utan att det verkar finnas något att ha ångest för kan göra delar av livet svårt. Har du sån ångest så kan det göra att du har svårt att sova, ofta är på dåligt humör eller att du håller dig borta från saker som du tror kan ge dig ångest. Du kan bli dålig i magen, svettas mycket, känna dig kall eller avdomnad med mera.

Det finns sätt att hantera ångest både långsiktigt och kortsiktigt. På 1177.se finns många bra tips på hur du kan lindra ångest.

Panikångest

Ångestattacker som kommer snabbt, oväntat och som är väldigt starka kallas för panikångestattacker. Under panikångestattacker kan du bli yr, börja darra, svettas, hjärtat kan slå hårt och snabbt, du kan få ont i bröstet eller domna av i händerna. Det kan till och med kännas så starkt att du tror att du kommer dö eller bli galen. Men inget symptom på panikångest är farlig i sig. Vissa oroar sig för att de ska skada hjärtat eller sina nerver genom panikångest, men det kommer inte hända. Även om panikångest är otroligt obehagligt så är det inte fysiskt farligt. Panikångestattacker blir som mest intensiva inom ca tio minuter, efter det klingar de av.

Det är bra att veta att nervsystemen reagerar på hur du andas, så därför kan du använda medveten andning för att aktivera det parasympatiska nervsystemet och samtidigt bromsa det sympatiska nervsystemet. Prova till exempel att

  • Andas i fyrkant - Det betyder att inandning, utandning och pauser mellan dem tar lika lång tid. Prova att andas in i fem sekunder, håll andan i fem sekunder, andas ut i fem sekunder, håll andan i fem sekunder. Märker du någon skillnad i hur du känner dig?

  • Andas “med magen” - det är vanligt att dra ytliga och snabba andetag när en har ångest eller panikångest, men lugn andning blir lättare om du försöker använda de nedre delarna av lungornas muskler. Prova att lägg en hand på bröstet och en på magen, vid naveln. När du andas, försök andas så att det mest är handen vid naveln som rör på sig.

Det går att lära kroppen vilka saker som inte är farliga på riktigt. Det kan du göra tillsammans med en till exempel en psykolog eller genom självhjälpsprogram. Du kan alltså bli fri från en väldigt stor del, om inte all, av din panikångest!

Text av Dannie Milve, Förenade jourer

Den här texten är baserad på information från 1177.se, och boken “Ingen panik - Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi” av Carlbring & Hanell (2011).